rich motherwalletsucker

den senaste tiden (skulle kunna säga sen jag flyttade till danmark, but will not negg) har jag haft så sjukt mkt kramp i fötterna. flera ggr om dan och bara helt plötsligt utan varken orsak eller förvarning. har hört nånstans, tror jag, att kramp kan bero på vätskebrist, så jag försöker bota mig själv genom vattendrickande. cph-vatten smakar skunk. typ inte klor men ja, vet inte om det är kalk eller nåt. ogott iaf. så, vattenmetoden går åt skogen ikväll.

jag ser bara en annan lösning i heeela världen. för visst kan kramper i fötterna också bero på att man går i olämpliga skor? jag måste alltså, MÅSTE alltså shoppa nya skor. halleluja yesss.

då kommer vi till danmarkssug nummer x i raden. min första lön, som borde ha kommit in på mitt konto idag, trots att jag fått veta att löndedatumet är lite olika från månad till månad i detta land...hmm...hyran då? om jag hade nånstans att bo förstås...men iaf, den lönen, OM den finns på mitt konto, så har den kommit utan lönebesked, så jag kan inte veta riktigt säkert. och innan jag vet riktigt säkert, så är inte mitt konto giltigt, för jag måste nämligen ringa till banken och bekräfta mitt konto när jag vet SÄKERT att jag fått min första lön. och först då skickas ett visakort ut till mig. eller ja, visa my ass, för här i danmark är det DANkort som gäller. tro inte att du kan handla med visa här nej. nejnej...danmark är la france deux. allt ska vara inkompatibelt med allt.

jag är lite irriterad. men, för att ändå komma till saken. jag KANSKE har pengar, men, jag kan ändå inte komma åt dem, jag kan alltså inte shoppa skor, och jag kan inte åka och hänga med polarna i malmö utan måste sitta och nucka här hemma hos syster som en annan rutten banan.

det är då det är bra att mammas plånbok är djup och liksom överlappar mitt konto i helgen...shit vad vuxen och självständig jag känner mig.

fettslukargourmanden talar ut

dansk crème fraîche kan inte kokas. det är alltså avgjort. jag ska till malmö.

för och emot, för och emot, som om jag på nåt sätt tror att jag kan välja

idag när jag skulle hoppa på tåget in till centrum för att åka till jobbet så blev jag nästan nedtrampad. mitt tåg är samma tåg som alla malmöpendlare också tar, och många av dem hoppar av här på min station eftersom det ligger ett köpcentrum här. och med många menar jag MÅNGA. de stod helt pressat där inne och liksom bara vällde ut när dörrarna öppnades. då tänkte jag...hmm...vette tusan om jag pallar pendla om jag ska stå i silltunna halva morgonen. jag är inte stark på morgonen. huh, ok, men då har jag bestämt mig då, finally, nu letar jag i cph från och med nu.

sen får jag reda på att min moster som bor i malmö har varit och luskat lite hos sin hyresvärd, som inte verkar helt argsint mot mig...det är sjuuuuuuukt bra, men gud...nu måste jag börja lista dåliga saker med danmark igen. en sak jag tänkt på, förutom att varenda sate verkar ha seriösa separationsproblem från sina cigaretter och inte kan släppa dem ens där det är förbjudet att röka, är det här med hur man tvättar sina saker. tvättstugorna här i danmark är tvätterier. alltså, man betalar för att tvätta. hello, scandinavia? jag vill kunna köra tusen tvättar sorterade efter regnbågens alla färger.

fast, jag inser ju att jag är lite skum eftersom jag så gladeligen skulle betala för att ha en egen tvättmaskin i lägenheten. det kostar ju också. men tvetydigtänk är nåt jag bevarar djupt i mitt hjärta. dessutom så, här hos min syster ingår tom tvättmedel i priset. möjligheten att överdosera sköljmedel för att ligga insvept i nytvättade lakan av den RÄTTA lukten, den möjligheten finns inte. malmö here i come typ!

annars idag på jobbet så såg jag killen som gick närmast bak mig när jag var "bekväm" förra veckan. jag insåg att jag nog tyckte det var lite pinsamt trots allt...

kom på en sak

när vi stod där och bytte nummer idag, jag och juldan, så tog han bara siffrorna. frågade aldrig vad jag hette. och jag frågade inte heller vad han hette. vet ju redan. småstäder in my heart!

en person slash jag på exakt rätt plats vid exakt rätt tid

ibland har jag bara sån sjuk tur att jag snart blir tvungen att tro på reinkarnation och att jag var nåt extraordinärt bra i mitt förra liv, eftersom jag verkar överösas av gåvor från de högre makterna i mitt nuvarande. ok, ibland suger hela skitet rätt bra. rätt redigt bra tom. men det gör det ju för alla. och mina bright spots de totalt överväger mina dips.

bara det att jag har det här jobbet jag har nu. sjukt. i kontoret bredvid sitter de just nu och klipper nästa beck-film. jag har hört många scener om och om och om igen. sen är det jag, jag, JAG som krypterar allt och ser till att...ehh...jag inte får tag på den innan och "billigare" än man ska. jag liksom. och, precis nyss, innan jag startade min tjänst här så hängde michael nyqvist -bästa skådespelaren ever- loss i korridoren och fikarummet och kämpade med sin nya film. michael nyqvist for christ sake!!

idag när jag gick hem höll de på med filminspelning utanför mitt kontorshus, och bli inte förvånade om jag kom med där på ett litet hörn. jag stressade ju inte iväg direkt...yes!

och sen på vägen hem i tåget, lite halvdåsig efter första arbetsdan på länge, upprymd eftersom solen sken (och jag nyss lekt moviestar), men ändå med ett litet orosmoln i form av booooostad tack på himlen. så kom jag att tänka på han snubben jag träffade på juldan hemma i hemhem. han jobbade i köpenhamn, vilket jag då tyckte var olidligt spännande eftersom jag bara dagar efter skulle på min jobbintervju. så vi hängde loss där och snackade lite. idag på tåget kom jag att tänka på honom. om jag inte skulle ta och nätsnoka upp honom, höra av mig och tvinga ur honom både bostadstips och kanske lite vänskap. satt djupt i mina tankar och glömde att jag skulle ha handlat på vägen hem. så jag fick handla på ett annat ställe än tänkt. och vem tusan tror ni inte travar rakt emot mig inne på köpcentret?! givetvis. helt sjukt. av de knappt 20tusen som bor i hemhem, bråkdelen av dem som flyttat neråt trakterna, och så av alla miljarders männsikor i köpenhamn, så träffar jag på exakt just honom preciiiiiiiis när jag tänkt på honom.

vi pratade massa goa minnen, trots att vi inte känner varandra...så som svenskar blir utomlands...haha...iaf, så flinade jag på rätt bra när vi skiljts åt. utan att ens känna mig dum. vissa dagar är det ödestro som gäller. kul att vara vid liv iaf!

bostadslös med cravings

min mage ropar, skriker, rasar, lever och KRÄVER pop corn. jag har levt utan pop corn i ohyggligt lång tid nu. detta i kombination med att jag numera bor hos min syster som har...inte ett skit...känns alldeles, väldigt för mkt sorgligt. en hel dag, LÖRDAG tom, utan pop corn. och sen att man dessutom ser fram emot en söndag utan öppna affärer...hur HAR danskarna tänkt egentligen? det här är verkligen en faktor som gör att jag ibland kan tänka mig att flytta till malmö och bli en pendlare utan socialt liv varken här eller där. jag offrar vad som helst för att kunna få pop corn när som helst!

bortser man från det, så dreglar jag hårt över den här byggnaden:

vm husene heter den och har fått massa designpriser och ja, det kan jag lätt förstå. ser hela underverket härifrån min systers 25kvadratare och bara suuuuktar. nu snackar vi givetvis danska miljonER och ett liv utan helgöppna affärer. men alltså, det är bara helt vidunderligt. kunde jag inte stänga käften förut, så kan jag det definivt inte nu. se bara, se...väggar av glas...ahh...vill ha!

det finns visst mountains high enough och mer därtill

just uppstånden från de döda, ståendes på toaletten för att med obefintliga krafter försöka lista ut hur danskarnas glödlampor byts ut, får jag en blixtrande chock. min systers plan för dagen var tydligen att hon skulle till univ för tentaläs medans jag skulle ta med lite av hennes tvätt i min. jag hade fasat lite för om jag skulle orka på benen bort till tvättstugan, eller om jag helt enkelt bara skulle köra nasty style på jobbet nästa vecka. men, precis som med bilka i torsdags, så måste man ju försöka...puhh...men...chocken ja. att ta med lite av hennes tvätt innebar att stoppa ner mina små trosor och strumpor i hennes säckar av tvätt från senaste månaden! och ni VET inte hur min syster kan bygga tvätthögar de luxe luxe. bilkapanikens återtåg...

tack GODE gud att någon stulit hennes tvättställning, och därmed eliminerat möjligheten för att BERGET kunde tvättas just nu. tack och lov för alla kriminella och annat pack därute i världen som ser till att saker och ting inte alltid blir som man tror.

tillbaka till ytan igen

igår fick jag lite hybris när jag märkte att jag klarade av att sitta upp i mer än tre minuter utan att avlida. så, jag bestämde mig för att gå till affärn. BIG mistake. skulle köpa hallonsoda, mjölk och te hade jag tänkt. en runda som borde ta sisådär fem dit, fem hem, plus tio där inne. tja...20 min. jag hängde loss på bilka i drygt en timme. inte nog med att jag fick banga kön två ggr pga svimningskänslor och svettattacker. jag spenderade en del tid med mitt vitgröna huvud mellan knäna på skoavdelningen för att försöka få lite blod till skallen. fick dessutom med mig två deodoranter, en youghurt istället för en liter mjölk, jordgubbar och vindruvor istället för teet och apelsinjuice istället för hallonsodan. hade också mitt i yran rivit med mig nån annans paket bacon där i kassan. har ingen aning om jag eller den andra betalade för kalaset, för kvittot har jag givetvis förlagt. vi kan säga såhär. min influensa hade INTE kommit till det läget då det var dags för mig att ge mig utanför sängens gränser. vågar inte ens tänka på hur jag såg ut därinne. rätt likig skulle jag gissa på. folk glodde på bra. jag mådde så illa så jag inte ens orkade bry mig. funderade mest på hur TUSAN jag skulle lyckas ta mig hem. eller ja, ens därifrån.

precis som när jag högt och tydligt släppte en fis på jobbet i tisdags. mitt NYA jobb läs. jag feberfrossade så att jag helt tappade kontrollen över mina muskler...godt så!

och idag äter jag alltså jordgubbar här i min snorighet. har tappat både hörsel och smaksinne. så nån romance feeling är det inte tal om. snarare ilingar och frön mellan tänderna. och dessutom, här kommer den ilskna delen, så missar jag personalfesten ikväll. första festen med jobbet. då man liksom finner lite nya vänner som man kan tänka sig att hänga med efter arbetstid. blir lätt lite ensamt annars. och slitit för lillasyster som har en hängandes på halsen. så jag såg sjukt mkt fram emot personalfest, med gratis sprit och massor av hålligång. sjukt mkt...bokstavligen. fuck.

men jag hoppas ju givetvis att alla de andra har makalöst skoj. så skoj att ingen kommer på sig med att fundera var hon den där nya, fisande, svenska bruden tagit vägen...

godt så.