hasch- och regnmoln en söndag mitt i juni

antingen var det staten som rev ett skjul eller så var det en åsksmäll. iaf följdes BRAAAKET av att himlen öppnade sig på min och syrrans söndagspromenix i christiania. det vräkte ner över oss och alla hashish people. som tur var vi ändå på väg hemåt då.

christiania är förutom sin lite skrämmande pusher street -gaden uden navn- , där fåglarna och knarket flyger och flyter fritt...eg ett rätt trevligt område. alltså, aldrig i mitt liv att jag själv pallat bo i ett hemmabyggt ruckel i en stadsdel där det hålls öppna möten kring mitt privatliv. men som söndagsspankulerare var det minsann lite skoj med alla märkliga, färgglada byggnader, lös sommarstämning och...ja...folks privatliv uppspikade på mötesinkallelser...

konstnärsby litegrann. syrran säger att det bor en massa musiker och konstnärer där. jag som har noll allmänbildning antar att det stämmer.

satt tidigare idag och planerade mina egna konstverk. ska måla två bigga tavlor att hänga över soffan som jag ännu inte har, i en lägenhet jag ännu inte flyttat in i. planerar alltså. och eftersom jag är extrem symboliktvångstankare måste exakt varendaste liten detalj i tavlorna ha en betydelse, både i färg och form. och allt ska passa ihop både fysiskt och psykiskt och ja...så jag satt nog mer och grubblade än skissade. kom på mig själv med att fastna vid hur tusan jag skulle skriva/rista in på baksidan. det där meddelandet som de sen kommer försöka tyda i antikrundan om hundra år. "den här tavlan målade jag till min första köpelägenhet när jag var 26 år gammal". eller "26 år gammal köpte jag min första lägenhet och målade denna tavla i en serie om två".

mm, antikrundan ja. heeeeeej dagdrömmeri. NU stopper festen!!